Visste du att vi (mänskligheten) i år producerar omkring 1 750 exabyte digital informaion. Du vet förmodligen inte ens hur mycket det är. En exabyte är 1 000 000 000 gigabyte data. År 2020 beräknar man att vi kommer att producera ca 40 gånger mer än i år. Om man skulle skriva ut all den informationen på A4-sidor så skulle de tillsammans bilda elva staplar med papper mellan jorden och solen.
Det finns ingen säker lagring
En bok är en bok och den kan bestå och förmedla sitt innehåll i hundratals år. Men hur länge kommer informationen på hårddiskar, DVD-skivor och andra lagringsmedia att finnas kvar, eller ens vara läsbara? Kommer det att finnas hård- och mjukvara som kan läsa DVD-skivor om femtio år. Knappast. Tänk bara på alla de lagringsmedia vi lämnat bakom oss bara sedan 80-talet. Floppydiskar, disketter, bandstationer, hårddiskar med olika standards. Om ytterligare 30 år ler vi smått nostalgiskt om någon råkar nämna ordet Blu-rayskiva.Nu är det kanske ingen världskatastrof om min gamla DVD-skiva inte kan läsas om femtio år. Men tänk på alla forskningsunderlag, bibliotek, urkunder, poltitiska och historiska akter, miljörapporter, mätdata och bakgrundsmaterial som vi faktiskt behöver kunna gå tillbaka till och studera. Det är bara en mycket liten procent av all data som skrivs ut eller ges ut i tryckt form. Forskningsrapporter, många litterära verk, film och bilder och traditionella tidningar kommer att blir helt digitala inom loppet av fem till 10 år.
Idag kan vi hitta tusenåriga gamla dokument som vi fortfarande kan tyda och som ger oss väsentlig information och sammanhang. Med var gör man om två hundra år när man hittar en DVD-skiva eller ett USB-minne i en ruin?